Christina trivs på sitt arbete. Hon känner sig livlig och samtidig pigg på jobbet, för att hon är intresserad av sitt jobb. När hon arbetar, går tiden så fort, så hon längtar efter dagen därefter.
I tjugo år har hon arbetat med barn. Efter gymnasieutbildning hade hon valt sitt yrke. Hon talar om att hon gillar alla gulliga barn. Jag märker att hon gillar sitt yrke, när vi sitter vid ett bord, och försöker jag att intervjua henne. Hon har stor uppmärksamhet på både barnen och föräldrarna. Det är fredag eftermiddag så många föräldrar kommer för att hämta sina barn tidigt. Jag är en av de som ska hämta sitt barn och helst att möta med Christina, för att jag ska ställa frågor till henne om hennes framtidsyrke.
2008 då Norrbyskolans förskola hade startat började hon jobba där, medan hon jobbade, studerade hon på högskolan i Borås omkring ett och ett halvt år. Efter det blev hon förskolelärare. Nu är hon inte längre barnskötare.
Christina kan prata lite olika språk, som hon lär sig från barnen, därför att hon jobbar på ett dagis som ligger i ett område där många invandrare bor. Nästan alla är invandrarna. Hon tycker att det är roligt att träffa folket som kommer från andra länder. Hon sa också att det är kul att ta hand om deras barn.
- Jag får veta om olika kultur, religion och dessutom får jag reda på att svenska språk är svårt, säger hon. När jag undrar varför tycker hon att det är svårt svarar hon att hon umgås med många föräldrar som brukar lämna sina barn och de kan inte prata svenska så bra, fastän de läser språket. Hon har intryck på barnen som har eget språk att de kan jämför sina språk mot varandra.
Hon är mer nyfiken än de andra i personalen, alltså hon har förmåga att förstår andra.
Hon önskar att hon ska fortsätta att jobba på det här stället och att någon gång kommer kommunen att förbättra förskolelärares löner och ordnar bättre arbetsmiljö.
- Det är så viktigt för både barn och personalen, säger hon optimistiskt.
”En mamma”
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar